fascineras över hur hur psykiskt smärta på något lömskt sätt kan transformera sig till fysisk. som en konstant klump i magen, en minst 20kg tung klump som bara ligger där och snor energi.
jag har aldrig haft större dödslängtan än den som infann sig tidsvis under förra året, efter sorgochihåligahjärtan. dödslängtan förresten, är ett väldigt fel och dåligt ord. väldigt, väldigt, väldigt fel och dåligt ord.
men, för typ tusende miljonte gången, 2011 blir ett fint år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar